Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta -kirjasarja
Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta -kirjasarja
Yleistajuisessa tietokirjasarjassa Värt att veta (Tietämisen arvoista) julkaistaan tutkimukseen perustuvaa tietoa suurta yleisöä puhuttelevassa muodossa.
Sarjaan kuuluvissa kirjoissa on vain 60 sivua, mutta ne pitävät sisällään uusia ja odottamattomia ajatuksia sekä teemoja. Yksi Värt att veta -kirja maksaa vain muutaman euron. Kirjan ehtii lukea esimerkiksi Helsingin ja Tampereen välisen junamatkan aikana.
”Milsvida isvidder och strövande isbjörnar, en avlägsen plats höljd i mystik – det är sinnebilden av Arktis för många av oss. I själva verket är Arktis närmare än vi tror, och regionen påverkar oss alla.
I den arktiska regionen bor över fyra miljoner människor från fyrtio olika etniska grupper, däribland flera ursprungsfolk. De besitter avgörande kunskap om hur det unika ekosystemet i Arktis kan bevaras. Med temperaturer som stiger betydligt snabbare än den genomsnittliga temperaturökningen blir Arktis ett laboratorium som ger en inblick i vart planeten är på väg om ingenting görs. Samtidigt spelar Arktis en allt större roll i geopolitiken, när starka makter konkurrerar om regionens rika naturresurser såsom kritiskt viktiga mineraler.
I boken diskuteras Arktis i förhållande till förståelsen av klimatförändringen, geopolitiken, den globala ekonomin och, till syvende och sist, mänsklighetens framtid.”
”Finns nyckeln till en hållbar framtid i skogens historia? Finlands skogshistoria kantas av både framgångar och konflikter. Skogen har varit mångas levebröd och en räddare i nöden, men hur ska den egentligen användas, skötas och skyddas? Kan försörjning, fritid, naturresurser, biologisk mångfald och kolsänkor existera sida vid sida? En av skogsbrukets största utmaningar blir att tackla två helt olika tidsperspektiv: skogsindustrins pressade kvartalsekonomi och naturskogens livscykel på upp till flera hundra år.
Jan Kunnas tecknar Finlands mångsidiga skogshistoria från 1700-talets svedjebruk, tjärbränning och åkerröjning via 1800-talets sågverks- och pappersindustri, världskrig och industriellt skogsbruk fram till dagens klimatförändringar och bioekonomi.”
”Spegel, spegel på väggen där … Spegeln är en återkommande symbol inom litteratur, bildkonst och vetenskap. Den som ser sig i spegeln blir tvungen att betrakta och pröva sina tankar, motiv och handlingar, sitt sätt att leva. Människor speglar sig också i varandra, i naturen och i den omgivande kulturen.
I Speglingar utforskar Sari Kivistö och Sami Pihlström hur språket, litteraturen och konsten reflekterar våra tankar och idéer. De visar hur spegeln som metafor vävs in i myter, sagor och populärkultur, och får symboliska och moraliska dimensioner. Framför allt ger de en inblick i hur den moderna filosofin laborerar med spegelmotivet för att göra relationen mellan oss själva och världen begriplig.”
”Vad skiljer en kvantdator från en superdator? Och vad har Schrödingers katt med kvantmekanik att göra? Kvantdatorerna är på god väg att revolutionera vår vardag. I framtiden kommer de att kunna utföra oerhört komplicerade beräkningar ofattbart snabbt. Med kvantdatorernas kraft är det möjligt att vi lyckas lösa gäckande gåtor, till exempel vad som händer i solceller eller i den komplexa hjärnan.
Mikael Johansson förklarar med konkreta exempel hur kvantmekaniken, som bygger på de grundläggande fysikaliska lagarna, fungerar. Han reflekterar också över framtida utmaningar och etiska aspekter. Vad får man räkna, och vinner fördelarna över nackdelarna?”
”Vad handlar våra mardrömmar om och varför drömmer vi? Under nattens mörka timmar kryper ofta stress, världskriser och skräckseriernas bleka vampyrer in i våra drömmar. Ända sedan antiken har man trott sig veta varför: mardrömmar bottnar i en ångestfylld kropp eller själ. Mardrömmar har också förknippats med gudomliga budskap, bestraffningar och förvarningar. Den olycksbådande maran, ett andeväsen känt för att paralysera både människor och husdjur, levde länge kvar i folktron. I skönlitteratur, dikt och film ger mardrömmar uttryck för känslor och skapar den rätta, kusliga stämningen.
Kaarina Koski och Kirsi Kanerva utforskar mardrömmarnas historia och ger exempel ur aktuell kulturforskning, psykologi och insamlade drömberättelser.”
Mats Bergman on median ja viestinnän professori Helsingin yliopiston Svenska social- och kommunalhögskolanissa sekä filosofian ja viestinnän dosentti. Bergmanin on tarkastellut tutkimuksessaan median etiikkaan, viestinnän filosofiaan ja propagandaan liittyviä kysymyksiä.
Kuva: Antti Rintala/SLS
Helsingin yliopiston dosentti Mikael Johansson on tutkinut kemiaan ja biokemiaan liittyviä kvanttimekaanisia vaikutuksia yli 20 vuoden ajan. Työssään CSC – Tieteen tietotekniikan keskuksessa hän yhdistelee super- ja kvanttitietokoneita tavoitteenaan tieteellinen vallankumous. Ensi silmäyksellä työ saattaa vaikuttaa puhtaalta science fictionilta.
Kuva: Antti Rintala/SLS
Filosofian tohtori Alexandra Middleton on tutkija Oulun yliopistossa Oulu Business Schoolissa. Hän on erikoistunut kestävään kehitykseen arktisella alueella ja tutkinut muun muassa ilmastonmuutoksen liittyviä vastuukysymyksiä, demografiaa, inhimillistä pääomaa ja innovaatioita arktisella alueella.
Kuva: Antti Rintala/SLS
Tampereen yliopiston yleisen kirjallisuustieteen professori Sari Kivistö on erikoistunut latinankieliseen kirjallisuuteen, kirjallisuushistoriaan ja klassisiin traditioihin. Sami Pihlström on uskonnonfilosofian professori Helsingin yliopistossa. Hän on kirjoittanut useita pragmatismia, etiikkaa, metafysiikkaa, filosofista antropologiaa ja uskonnonfilosofiaa käsitteleviä kirjoja.
Kuva: Antti Rintala/SLS
Dosentti, kulttuurihistorioitsija Kirsi Kanerva on erikoistunut pohjoismaiseen kulttuurihistoriaan ja mentaliteettien historiaan. Dosentti Kaarina Koski on folkloristi, joka on kiinnostunut erityisesti kansanuskosta ja kansansaduista, kuolemasta ja verkossa elävästä nykyajan kansanperinteestä.
Kuva: Suvi Elo/SLS
Jan Kunnas on metsäpolitiikan yliopistotutkija Itä-Suomen yliopistossa metsätieteiden laitoksella. Hän on väitellyt tohtoriksi Firenzen yliopistollisesta Eurooppa-instituutista ja on ympäristöhistorian dosentti. Kunnas on tutkinut Suomen metsien käyttöä eri näkökulmista ja keskittynyt erityisesti siihen, miten historiaa voidaan hyödyntää paremman tulevaisuuden luomiseksi.
Kuva: Roni Rekomaa/SLS
Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.
Snellmaninkatu 13
00170 Helsinki