Podden Vetskap Essä: Forntid, nutid och framtid från 0,02 millimeter

I veckans Vetskap Essä tittar vi in i en mikroskopisk värld av pollen som en gång missade målet.

Arkeobotanikern Petter Larsson, doktorand i arkeologi vid Helsingfors universitet, berättar i sitt poddavsnitt om sin forskning på Ålands järnålder och medeltid.

Till hjälp har han de miljardtals pollen som aldrig klarade av resan från en blomma till en annan. Det är dem du ser när biltak och vattenpölar färgas gula under våren. Larssons forskning handlar om jordbruksfrågor, men den ger oss även ledtrådar till att förstå historiska kriser som fimbulvintern och digerdöden.

– På samma sätt som pollen hamnar i vattenpölar sprids de överallt i naturen. I sjöarna sjunker de till bottnen och blir en del av den årliga sedimenteringen. Sjösediment bildar därför en typ av miljöarkiv, där vi kan ta prover och hitta pollen som är hundratals eller tusentals år gamla.

Ju djupare Petter Larsson borrar i sedimenten, desto längre bak i tiden reser han.

Forskningen ger oss även ledtrådar till att förstå historiska kriser som fimbulvintern och digerdöden.

Arkeobotaniken kan ge kunskap om hur landskap utvecklats genom mänskligt brukande över lång tid, en kunskap som dessutom går att använda för att vårda dagens landskap väl.

Följ med på en fascinerande tidsresa med hjälp av pollen på 0,02 millimeter!

Du hittar avsnittet Forntid, nutid och framtid från 0,02 millimeter här. Du kan också lyssna på Vetskap Essä via de vanligaste apparna för podcaster.