Det är nästan som att stiga in i en tidsmaskin när man börjar lyssna på intervjuerna som gjordes under Amerikaexpeditionen 1971. Inspelningarna är 50 år gamla men eftersom ljudkvaliteten är förhållandevis bra känns det som om avståndet i tid och rum försvinner. Det är minst sagt overkligt att höra Viktor Kallstrom berätta om när han förlorade sin guldgrävarutrustning i en höststorm i Alaska år 1900. Det är ju 121 år sedan! Viktor Kallstrom (tidigare Källström) föddes i Nykarleby år 1876. Han emigrerade som 19-åring och när han intervjuades av Lars Huldén i Poulsbo, Washington var han 95 år gammal men fortfarande en skicklig berättare.
Intervjun med Viktor Kallstrom är en av närmare 50 inspelningar med Amerikafarare som SLS arkiv publicerat på Finna i albumet Amerikafarare berättar. Det är både intressanta och gripande berättelser som handlar om de svåra förhållandena i Finland, om resan över Atlanten och om livet i det nya landet. Många av männen arbetade i skogscampar eller i minor (gruvor) medan kvinnorna ofta gjorde hushållsarbete hos familjer. Intervjuerna ligger fritt tillgängliga så att vem som helst kan gå in och lyssna på emigranternas berättelser.
De allra flesta intervjuerna som publicerats på Finna är gjorda i USA eller Kanada 1971, under den dokumentationsresa som kallades Amerikaexpeditionen. Under några månaders tid reste de fyra expeditionsdeltagarna från Seattle till New York och intervjuade över 600 personer. Deltagare var språkvetarna Lars Huldén, Ann-Marie Ivars, Mikael Reuter och etnologen Ragna Ahlbäck. Målet var att dokumentera emigranternas språk för att senare kunna undersöka hur det utvecklats i en miljö på så långt avstånd från hemlandet. De nu publicerade intervjuerna från Amerikaexpeditionen har tidigare publicerats i skriftlig form, i boken Amerikatrunken 1976.
En del av inspelningarna på Finna är inspelade i Finland. Under 1960- och 1970-talen intervjuade Ann-Marie Ivars Amerikafarare som återvänt hem till Sydösterbotten.
När man lyssnar på berättelserna är det tydligt vad som drev Amerikafararna att lämna Finland. Det är många som berättar om fattigdom och dystra framtidsutsikter. En av dem är Ida Mattson, f. 1894 i Terjärv. I början av intervjun berättar hon om hur hon inte såg någon framtid för fattigt folk i Terjärv. Hennes pappa sålde det lilla hemmanet och hela familjen på fem personer lämnade Finland 1910 för att söka ett bättre liv. Som så många andra kvinnor gjorde Ida först hushållsarbete hos olika familjer men så småningom fick hon börja sy. En av fruarna hon arbetade för märkte att hon var en skicklig sömmerska och hjälpte henne att få arbete på affären Bergdorf Goodman på Femte avenyn i New York. I utdraget på Finna berättar Ida Mattson om hur hon hade fem till sex sömmerskor som arbetade för henne. Kunderna var miljonärer och de ville ha specialdesignade aftonklänningar, evening gowns. För Ida Mattson gav livet i Amerika helt andra chanser än hon hade haft i Finland. I intervjun som gjordes i Bronx, New York 1971 kommenterar hon också 1970-talets mode. Hon, som hade sytt eleganta långklänningar med klassisk skärning, var inte så förtjust i minikjolar – miniskirts!
Många av männen arbetade i branscher med tungt och riskfyllt kroppsarbete. Carl R. Gustafson (f. 1889 i Oravais) berättar om en farlig händelse i samband med skogsarbete. De drog ut stockar ur skogen med så kallad high lead logging, det vill säga att man spände upp kablar i luften och kunde dra ut stockarna med ena ändan uppe i luften. En dag blev det problem och anordningen med block och allt föll ner, precis på den plats där Gustafson vanligen brukade stå. Han hade redan sett en kamrat omkomma i skogen och tog tillbudet som ett tecken på att det var dags att söka sig vidare till annat arbete. Gustafson hade emigrerat till USA 1910 och intervjuades vid 82 års ålder i Vancouver, Washington.
Det var huvudsakligen första generationens emigranter som intervjuades under Amerikaexpeditionen men även några personer ur andra generationen deltog i inspelningarna. Bland intervjuerna på Finna finns två personer som var andra generationens emigranter. Johanna Canoose föddes 1905 i Klaskanine, Oregon. Hennes mor var ursprungligen från Norrsunda, Åland, och hennes far från Åbo. I intervjun, som gjordes av Mikael Reuter, berättar Johanna Canoose på svenska med amerikansk brytning om bland annat familjens farm, med 15 mjölkkor, kalvar, grisar och några hästar.
Anna Johnson föddes 1899 i Jem, Idaho. Hennes mor var ursprungligen från Munsala, Österbotten och far från Sverige. När hon intervjuades av Lars Huldén i Tacoma, Washington, gick samtalet på Munsaladialekt. Hon berättade bland annat om när en skogsbrand bröt ut nära deras hem. De fick ta sin tillflykt till en gruvtunnel i närheten och sov där i flera nätter. Till all lycka klarade sig deras hus och de kunde återvända hem.
Amerikaemigrationen är en viktig del av vår historia och berörde många svenskspråkiga i Finland. I arkivet har den lämnat många spår i form av bland annat fotografier och brev men även genom inspelade intervjuer. Genom att publicera utdrag ur intervjuerna ger SLS arkiv möjlighet för var och en att lyssna på Amerikafararnas personliga berättelser.
Vem intervjuades under Amerikaexpeditionen? På Genealogiska samfundets webbsida finns en förteckning där personerna listas alfabetiskt enligt efternamn och även enligt hemort i Finland.
Lästips! I tidskriften Språkbruk 3/2015 och 4/2015 ingår artiklar om Amerikaexpeditionen.
Text: Lisa Södergård