Svenska litteratursällskapet i Finland > Bokserien Värt att veta
Svenska litteratursällskapet i Finland > Bokserien Värt att veta
I vår populärvetenskapliga bokserie Värt att veta publiceras forskningsbaserad kunskap i ett tilltalande format, för en bred publik.
Böckerna är endast 60 sidor, men laddade med nya, oväntade tankegångar och teman. En Värt att veta-bok kostar bara några euro och du hinner läsa den till exempel under tågresan Helsingfors–Tammerfors.
Finns nyckeln till en hållbar framtid i skogens historia? Finlands skogshistoria kantas av både framgångar och konflikter. Skogen har varit mångas levebröd och en räddare i nöden, men hur ska den egentligen användas, skötas och skyddas? Kan försörjning, fritid, naturresurser, biologisk mångfald och kolsänkor existera sida vid sida? En av skogsbrukets största utmaningar blir att tackla två helt olika tidsperspektiv: skogsindustrins pressade kvartalsekonomi och naturskogens livscykel på upp till flera hundra år.
Jan Kunnas tecknar Finlands mångsidiga skogshistoria från 1700-talets svedjebruk, tjärbränning och åkerröjning via 1800-talets sågverks- och pappersindustri, världskrig och industriellt skogsbruk fram till dagens klimatförändringar och bioekonomi.
Spegel, spegel på väggen där … Spegeln är en återkommande symbol inom litteratur, bildkonst och vetenskap. Den som ser sig i spegeln blir tvungen att betrakta och pröva sina tankar, motiv och handlingar, sitt sätt att leva. Människor speglar sig också i varandra, i naturen och i den omgivande kulturen.
I Speglingar utforskar Sari Kivistö och Sami Pihlström hur språket, litteraturen och konsten reflekterar våra tankar och idéer. De visar hur spegeln som metafor vävs in i myter, sagor och populärkultur, och får symboliska och moraliska dimensioner. Framför allt ger de en inblick i hur den moderna filosofin laborerar med spegelmotivet för att göra relationen mellan oss själva och världen begriplig.
Vad skiljer en kvantdator från en superdator? Och vad har Schrödingers katt med kvantmekanik att göra? Kvantdatorerna är på god väg att revolutionera vår vardag. I framtiden kommer de att kunna utföra oerhört komplicerade beräkningar ofattbart snabbt. Med kvantdatorernas kraft är det möjligt att vi lyckas lösa gäckande gåtor, till exempel vad som händer i solceller eller i den komplexa hjärnan.
Mikael Johansson förklarar med konkreta exempel hur kvantmekaniken, som bygger på de grundläggande fysikaliska lagarna, fungerar. Han reflekterar också över framtida utmaningar och etiska aspekter. Vad får man räkna, och vinner fördelarna över nackdelarna?
Vad handlar våra mardrömmar om och varför drömmer vi? Under nattens mörka timmar kryper ofta stress, världskriser och skräckseriernas bleka vampyrer in i våra drömmar. Ända sedan antiken har man trott sig veta varför: mardrömmar bottnar i en ångestfylld kropp eller själ. Mardrömmar har också förknippats med gudomliga budskap, bestraffningar och förvarningar. Den olycksbådande maran, ett andeväsen känt för att paralysera både människor och husdjur, levde länge kvar i folktron. I skönlitteratur, dikt och film ger mardrömmar uttryck för känslor och skapar den rätta, kusliga stämningen.
Kaarina Koski och Kirsi Kanerva utforskar mardrömmarnas historia och ger exempel ur aktuell kulturforskning, psykologi och insamlade drömberättelser.
Mikael Johansson, docent vid Helsingfors universitet, har forskat i och föreläst om kvantmekaniska effekter i kemi och biokemi i över tjugo år. På IT-centret för vetenskap, CSC, kombinerar han superdatorer och kvantdatorer med en vetenskapsrevolution i sikte, ett jobb som vid första anblicken kan te sig som ren science fiction.
Foto: Antti Rintala/SLS
Sari Kivistö, professor i allmän litteraturvetenskap vid Tammerfors universitet, är specialiserad på latinsk litteratur, litteraturhistoria och klassiska traditioner. Sami Pihlström, professor i religionsfilosofi vid Helsingfors universitet, har skrivit flera böcker om pragmatism, etik, metafysik, filosofisk antropologi och religionsfilosofi.
Foto: Antti Rintala/SLS
Docent Kirsi Kanerva är kulturhistoriker specialiserad på nordisk kulturhistoria och mentalitetshistoria. Docent Kaarina Koski är folklorist med särskilt intresse för folktro och folksägner, döden och nutida folktraditioner på webben.
Foto: Suvi Elo/SLS
Jan Kunnas är universitetsforskare i skogspolitik vid Östra Finlands universitet, institutionen för skogsvetenskaper. Han har doktorerat vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens och är docent i miljöhistoria. Kunnas har forskat i användningen av Finlands skogar ur ett flertal synvinklar med särskilt fokus på hur man kan dra nytta av historien för att skapa en bättre framtid.
Foto: Roni Rekomaa/SLS