Vi verkar och rör oss inom den akademiska världen med hjälp av språk. Vi undervisar, publicerar och samarbetar ibland på ett språk, ibland på flera. Hur och varför gör vi språkval inom akademin? När är flerspråkighet en tillgång och när blir det ett problem?
Under ett tvådagars seminarium får vi ta del av tre plenarföredrag. Universitetslektor Åsa Mickwitz från Helsingfors universitet berättar om sina erfarenheter av tvåspråkig högskoleutbildning, generalsekreterare Pauliina Raento från Förbundet för vetenskapspublicering i Finland diskuterar utmaningar kring språkval och forskningsförmedling och biträdande professor Johanna Ennser-Kananen från Jyväskylä universitet reflekterar över universitetet som flerspråkig arbetsplats. Programmet innehåller även paneldiskussioner.
Evenemanget är gratis och öppet för alla intresserade men riktar sig i första hand till personer som arbetar på ett universitet eller högskola eller med utgivning av vetenskapliga publikationer. Arrangörer är Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) i samarbete med institutionen för språk- och kommunikationsstudier vid Jyväskylä universitet.
Seminariespråken är svenska, finska och engelska. Keynote-föreläsningarna tolkas till engelska under torsdagen. Du kan delta i seminariet på plats i Jyväskylä eller på distans via Teams.
Seminariet är en del av programmet under SLS 140-årsjubileum 2025. Under året ordnar vi tre stycken vetenskapliga seminarier vid universitet i Finland; i maj vid Tammerfors universitet, i september vid Jyväskylä universitet och i november vid Åbo universitet.
Tilläggsinformation: info@sls.fi eller +358 9 618 777 (vardagar kl. 9–12 och 13–16).
Vi är glada och tacksamma för att du sprider vidare informationen om evenemanget i ditt nätverk!
—
PROGRAM
Dag 1
25.9 kl. 13–17
Utbildning och forskning inom den flerspråkiga akademin
13.00 Öppningsord
Professor Åsa Palviainen (Jyväskylä universitet, SLS språkvetenskapliga nämnd) och Nina Edgren-Henrichson (SLS)
13.15 Keynote:”Ja måsta liksom kolla upp i en ordbok va perustuslaki är.” Vägen till tvåspråkig expert – strategier och praktiker
Universitetslektor Åsa Mickwitz, Helsingfors universitet
14.15 Kaffepaus, servering i aulan
14.45 Keynote: Tiedejulkaisemisen kielet
Professor Pauliina Raento, generalsekreterare, Förbundet för vetenskapspublicering i Finland
15.45 Paus
16.00 Paneldiskussion
Medverkande: Åsa Mickwitz, Pauliina Raento, professor Camilla Lindholm (Helsingfors universitet) och professor Nina Pilke (Vasa universitet)
17.00 Seminariedagen avslutas
Dag 2
26.9 kl. 10–12
Akademin som flerspråkig arbetsplats
9.45 Kaffeservering i aulan
10.00 Keynote: Multilinguality at the university: too much and not enough?
Biträdande professor Johanna Ennser-Kananen, Jyväskylä universitet
11.00 Paneldiskussion
Medverkande: Johanna Ennser-Kananen, Åsa Palviainen, professor Henrik Rahm (Karlstads universitet) samt direktör och forskarprofessor Taina Saarinen (Jyväskylän yliopisto)
11.45 Avslutningsord
Professor Siv Björklund och docent, äldre universitetslektor Anna Slotte (SLS språkvetenskapliga nämnd)
—
Keynote-föreläsare
Åsa Mickwitz jobbar som universitetslektor i pedagogik vid Centet för universitetspedagogik (HYPE), Helsingfors universitet. Hennes främsta forskningsintressen är flerspråkighet, språklig mångfald och studenters lärande. Hon är docent i pedagogik vid Åbo Akademi.
Pauliina Raento är en mångsidig och erfaren expert inom vetenskaplig publicering och redigering. Hon har redigerat flera specialnummer och artikelsamlingar på finska och engelska för vetenskapliga tidskrifter och arbetat som chefredaktör för den finska geografiska tidskriften Terranundefined, samt som redaktör och medlem i redaktionsrådet för flera internationella tidskrifter. Sedan 2019 har Raento varit generalsekreterare för Förbundet för vetenskapspublicering i Finland. Tidigare arbetade hon som professor i kulturgeografi.
Johanna Ennser-Kananen är docent i engelska vid Jyväskylä universitet. Hennes forskning fokuserar på kulturellt och språkligt hållbar utbildning, särskilt på epistemisk rättvisa i pedagogiska sammanhang. Detta innebär en dekonstruktion av eurocentriska och antropocentriska normer samt en strävan efter mer hållbara sätt att vara akademiker.