Forne skolgossars stipendiefond inskrevs ursprungligen som nr 47 i SLS:s ”Minnesbok” med ett kapital på 1 400 mark (4 900 euro) avsett för stipendier vid Svenska lyceum i Viborg. Kapitalet hade samlats in 1911 under ett kamratmöte för forna elever vid Viborgs gymnasium, Civilgymnasium, Elementarskolan och Svenska lyceum. Senare tillkom flera andra stipendiefonder vid Viborgsskolorna, av vilka den sista skolan, Svenska samlyceet i Viborg, 1941 överlämnade fonderna till SLS att förvaltas för existerande svenska skolors räkning. Den ursprungliga fonden slogs då ihop med en annan fond, vars avkastning årligen tillställs Kotka svenska samskola.
När Svenska flickskolan i Viborg 1937 upphörde med sin verksamhet övergick, med SLS i en beslutande förmedlarroll, tre av skolans stipendiefonder till dess naturliga arvtagare Svenska samlyceet i Viborg. Denna skola indrogs med vinterkriget och dess sista rektor Axel Wegelius överlämnade i ett gåvobrev 1941 alla stipendiefonder som tillhörde skolan till SLS. Ett möte med f.d. lärare vid den indragna skolan beslöt att fyra fonder skulle förvaltas av SLS för utdelning av stipendier vid de namngivna skolorna. De fyra fonderna var Forne skolgossars stipendiefond med en behållning på 12 659 mark och Konventets stipendiefond på 1 617 mark till förmån för Kotka svenska samskola, Z. Topelius premiefond på 1 747 mark för Svenska flickskolan i Helsingfors och lektor Arthur Julius Backmans stipendiefond på 1 683 mark för Privata svenska flickskolan i Borgå. För några andra fonders del ansåg sig lärarkollegiet ha beslutanderätt att överföra dem på nya skolor: Alexander Sergejeff juniors stipendiefond på ca 50 000 mark tillföll Svenska normallyceum i Helsingfors, gossarna Wittings stipendiefond på 7 085 mark gick till Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors, Lasse Svartströms fond på 26 836 mark till Svenska samskolan i Tammerfors och Tecknarfonden på 1 144 mark till Grankulla svenska samskola.
För samtliga fonders del uttalade lärarkollegiet förhoppningen att stipendier i första hand skulle ges åt tidigare Viborgselever och i framtiden, såvitt möjligt, företrädesvis åt barn till f.d. Viborgsbor.
Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.