Whatsapp och andra kommunikationsappar har gett upphov till nya språkbruk som skiljer sig mellan åldersgrupper. Ett SLS-forskningsprojekt undersöker hur finlandssvenskar i olika generationer kommunicerar digitalt.
Språkforskaren Kira Heiskanen ser digitalt språkbruk som en kommunikationsform där dialekt, emojier och röstmeddelanden samspelar. Heiskanen är doktorand vid Jyväskylä universitet och forskar inom projektet ”Generation X, Y och Z och de digitala språkbruken”, som undersöker finlandssvenskt digitalt språkbruk, generationsskillnader och hur olika generationer förstår och anpassar sig till varandra.
Textmeddelanden, WhatsApp, direktmeddelanden (DM), eller liknande, har inte bara blivit nya vardagliga former av kommunikation sedan 2010-talet, utan även fört med sig en ny form av språk som skiljer sig mellan yngre generationer som vuxit upp med internet och äldre generationer som i högre grad fått anpassa sig till digital kommunikation. Sättet en morfar textar på är högst antagligen annorlunda än hur en tonåring uttrycker sig i meddelanden. Enligt Heiskanen finns skillnader i bland annat ordval, val av emojier och användning av skiljetecken. Vem avsändaren är påverkar också hur mottagaren tolkar tonen och informationen, liksom formuleringen av meddelandet påverkas av den avsedda mottagaren. Forskningsprojektet fokuserar på hur och varför dessa språkliga val görs.
– Det handlar också mycket om känslor och identitet. Det är aldrig bara frågan om ord, säger Heiskanen.
Ett exempel på detta är användningen av dialekt, som för många fungerar gemenskapsbyggande eller som ett slags känslospråk. Till exempel kan standardsvenska uppfattas som kallt ifall det kommer från en kompis du är van att tala dialekt med.
Emojier kan skapa missförstånd
Emojier kräver också tolkning av mottagaren. Samma emoji kan väcka negativa känslor skickad från en kompis, men uppfattas som neutrala då mamma skickar den. Här uppmärksammas även skillnader mellan generationer. Enligt Heiskanen använder så gott som varje generation emojier. För det mest handlar det om ansiktsuttryck, händer och hjärtan. Tolkningen av emojier kan dock vara annorlunda, och personer kan tolka även emojierna olika om personen som skickar emojin är från samma eller en annan generation. Även ironiskt bruk undersöks i projektet.
– Det har varit jättespännande att se hur mångsidiga, varierande och flexibla språkpraktikerna egentligen är, säger Heiskanen.
Användning av skiljetecken varierar mycket mellan generationer, både i användningen, sammanhanget av användningen och hur de tolkas. Det spelar en roll vem som skickar meddelandet och i vilket sammanhang ifall mottagaren tolkar det som negativt eller inte. Man lär sig tolka mor- och farföräldrars, föräldrars och vänners stil vilket kan minska risken för missförstånd.
Nordiskt jämförelse
Heiskanen började arbeta i projektet som forskningsassistent i början av 2025 och nu arbetar hon som doktorand i projektet. Just nu samlar språkforskarna in intervjuer genom fältarbeten i Finland och Danmark. I Finland har Heiskanen intervjuat personer i åldersgrupperna 20–25 år och 40–50 år och projektledaren, professor Åsa Palviainen vid Jyväskylä universitet, intervjuade personer över 65 år. Det är också denna äldre åldersgrupp som forskarna Andreas Candefors Stæhr och Marianne Haugaard Skov har fokuserat på i Danmark. Senare i projektet kommer digitalt språkbruk i Sverige att undersökas av professor Åsa Wengelin. Genom jämförelser mellan olika länder kan man få en bredare och mera generaliserbar förståelse för digital kommunikation.
Flera av de intervjuade har kommenterat hur ögonöppnande det varit att fundera på sina egna vanor. Kanske har man inte varit medveten om de val man gör i sin kommunikation, eller så har man inte haft orden att beskriva det. Heiskanen berättar att intervjuerna dessutom ofta varit roliga.
– Att prata om emojier, skiljetecken och sättet man skriver till olika personer kan väcka igenkänning och har lett till många skratt.
I intervjuerna ber forskarna att deltagarna ger några exempel från sina chattar, som deltagaren sedan diskuterar med intervjuaren.
Enligt Heiskanen har intervjuerna varit mycket ögonöppnande:
– Den digitala kommunikationen är en så integrerad del av vårt liv och därför är det också viktigt att vi forskar i det, konstaterar Heiskanen.