Svenska litteratursällskapet beviljar sammanlagt närmare 2,4 miljoner euro till fyra forskningsprojekt inom socialvetenskaper, historia och hälsovetenskap.
SLS vetenskapliga råd har beviljat forskningsmedel till följande projekt:
Språkhat: Stereotyper och affekt i språkrelationer tar sin utgångspunkt i den paradox att svenska i Finland samtidigt är ett nationalspråk och ett återkommande mål för fientlig retorik och ifrågasättande. Forskarna jämför hur svenska framställts i media och inom politiken under det första decenniet av Finlands självständighet (1917–1927) med en period i den digitala eran (2007–2027). Vilka olika uttryck har språkhatet tagit och vilka är likheterna och skillnaderna mellan framställningarna för hundra år sedan och i dag? Projektet leds av professor Tuija Saresma vid Östra Finlands universitet.
Forskarna i projektet Mellan arbete, familj och omsorg: Informell vård i tvåspråkiga Finland undersöker konflikten mellan ett ökat krav på att anhöriga ska ta hand om åldrande familjemedlemmar samtidigt som politiker strävar efter att människor ska arbeta mera. Nedskärningar inom äldreomsorgen har lett till att en större del av vården faller på de anhörigas axlar. Syftet med forskningen är att få en heltäckande förståelse för informellt omsorgsarbete och att undersöka hur vårdansvaret utfaller inom olika språkgrupper och socioekonomiska grupper. Projektet leds av Lina Van Aerschot, docent i socialgerontogi vid Tammerfors universitet.
Forskningsprojektet Två språk, två miljöer, ett åldrande kommer att undersöka hur ett aktivt åldrande formas i olika sociokulturella kontexter och boendemiljöer. I studien jämförs skillnader inom den svensk- och finskspråkiga äldre befolkningen samt hur boende hemma eller i ett gemenskapsboende påverkar hur aktiva liv äldre personer lever. Att främja ett aktivt åldrande och äldre personers möjligheter till ett meningsfullt liv är en central samhällelig och folkhälsopolitisk fråga. Projektet leds av Mikaela von Bonsdorff, professor i gerontologi och folkhälsa vid Jyväskylä universitet.
Historiker vid Åbo Akademi kommer att studera gamla recept inom ramen för projektet Mixturer och medikament – recept som medicinsk kunskapsöverföring 1700–1850. Forskarna undersöker hur kunskap om medicin och läkemedel har förts vidare genom nedskrivna recept. Forskningen lyfter fram kvinnors bidrag till den medicinska utvecklingen i Finland och projektets syfte är också att ta fram nya, multivetenskapliga metoder för att studera dessa bidrag. Charlotte Cederbom, projektforskare vid Åbo Akademi, leder projektet.